Vi vaknade i Sirmione och åt frukost som vanligt, sen tog vi en tur norrut för att se Gardasjön. Från början hade vi tänkt att att åka hela vägen ut på den halvö som sticker ut där Sirmione ligger. Men kön med bilar som också ville norrut började nästan omedelbart så vi bytte strategi. Nästan direkt hittade vi en parkering längs stranden, så vi parkerade där och gick för att få se en mycket vacker bild avteckna sig.
Efter en stund fortsatte vi. Något tidigare på morgonen hade vi bokat två nätter på ett hotell i Serralunga, en liten ort i distriktet Piemonte. Resan fortsatte med att vi laddade bilens batteri i Brescia. Därefter tog vi motorvägen mot Turin. Det kan vara den tråkigaste vägen hittills. Nästan spikrak hela vägen och inget att se, ofta på grund av vägräcken som skymde men även eftersom det inte fanns något vettigt att titta på. Men avstånden avverkades snabbt eftersom det knappt var någon trafik.
I Alessandria stannade vi än en gång för att ladda bilen. Då passade vi på att även ladda oss själva med en lunch. Dessutom bytte vi autostrada mot landsväg och småbyar. Återigen mycket trevligare, men jösses vilka små vägar vi fick åka, men vilka vyer vi fått se. Inte en chans att vi fått se det om vi åkte motorväg.
På den här pytte, pytte smala vägen var hastigheten begränsade till 90 km/h. Ingen åker 90 km/h på den vägen, i alla fall inte länge.
Efter många, många, många svängar kom vi fram till helskinnade och med höga förväntningar fram till Serralunga. Vi hittade också fram till vårt hotell, som visade sig har en privat värd. Hon var genomtrevlig och pratade mer italienska än något annat, men vi förstod varandra i alla fall. Ibland fick vi ta hjälp av Google Translate, men alla var glada.
Rummet såg vid första anblicken misstänkt tråkigt ut, men det var helt fel. Det hade ALLT som vi önskat. Inte minst en fantastik utsikt från balkongen men också ett avskilt läge och alla bekvämligheter vi behöver (inklusive en tvättmaskin).
Vi installerade oss, köpte frukost inför morgondagen och satte oss och njöt på balkongen - länge för vi hade svårt att slita oss. Till slut gick vi ut för att hitta något att att äta. Vi fann snabbt en liten restaurang ungefär 100 meter från rummet. Det var ett fynd. Där åt vi en underbar pasta med ragu ackompanjerad men en helt fantastisk Barolo, som i sin ungdom vuxit ungefär fem kilometer härifrån. Av en slump kom vi att sitta bredvid två yngre svenska herrar i vinbranschen. De var mycket trevliga och rekommenderade en vinproducent vi kunde besöka i morgon.
I Serralunga ska vi som sagt bo två nätter. Så här långt är vi stormförtjusta.
