Monaco
På tisdagen var det dags för första utflykten. Monaco var målet för dagen. 
Det innebar en bussresa på ca två mil under vilken vi förevisades ett antal hem som celebriteter, som Bono, Tina Turner och Elton John, antingen bodde i eller ägde. En galant villa ute på en udde hade frekventerats av den svensk-amerikanska skådespelerskan Greta Garbo, upplyste oss guiden. En amerikanska som satt bredvid oss blev imponerad och ville poängtera saken för sin medresenär och pekade på huset och sa att där hade minsann Brigitte Bardot bott. Då jag försökte rätta henne tittade hon konstigt på mig och sa: Greta Bardot? Hon fick leva vidare i sin tro.
Framme i Monaco besåg vi katedralen där furst Rainer och prinsessan Grace ligger begravda.
Dessförinnan hade vi noga fått oss förevisat var prinsessorna brukar bo då de var hemma. Vi fick också oss till livs en del skvaller om mordet för ca två månader sedan på den ofantligt rika fastighetsmagnaten Hélène Pastor, som verkar ha blivit mördad av sin svärson, vilket i sanning verkar helt obegripligt. Att döma av allt prat om hur dyrt allt är och hur lite skatt man betalar och var alla kändisar bor tycks sladder vara något som man antas vara intresserad av om man åker till Monaco.
Så var det inte i vårt fall. Vi, eller i alla fall skribenten, blev däremot mycket uppsluppna då vi såg Rascasse och F1-depån och då busschauffören gjorde en simulerad start från pole position på startrakan och då vi åkte genom tunneln. Strax efter tunneln gjorde bussen halt i ett garage och vi promenerade sedan upp via Löwshårnålen till kasinot. Vad som absolut inte framgår på TV är hur kuperat det är. Här är ordentliga backar.
The Grid.
Löwshårnålen.
Vid kasinot såg vi synnerligen flotta bilar vid Hotel de Paris och vi såg också hur oborstade turister fläker sig över bilarna och vill låta sig fotograferas vid dem. Gärna med en unge på motorhuven. Och vi såg också hur de inte fattar ett dyft när de blir tillsagda att gå därifrån. Vilket skådespel!
Alldeles utanför kasinot tog några av oss sedan en fika innan det var dags att återvända till skeppet. Där serverades lunch och efter det återupptogs vattenlekarna. Denna gång i betydligt varmare vatten, för några också i ganska äventyrliga vatten.
